kl 10.05 bar det iväg och kort därefter ca 1 timme dvs 12.05 ungefär var vi i Uleåborg(Oulu) i finland(+3 gmt). Spenderade dagen med pappa och åt lite god mat i en ganska tom stad som har större invånar antal än Västerås men dock väldigt mysig så länge det fina vädret finns.
Innan man kröp i sängs på Best Western Hotel Apollo så kunde man inte annat än skratta åt vad man hade på andra sidan gatan.
Sedan började dagen med en mycket uppskattad hotell frukost kl 07.30 finsk tid dvs för alla i sverige så är det 06.30 så lite sliten är man allt.
09.00 så var man på plats att börja det man nervöst väntat på och dagen börjar väl inte på det sätt man hoppats snarare så stod vi på 2 helt skilda åsikter ganska normalt har jag sett så man har lärt sig att bara lägga fram det man har och hoppas Domarn kan se bilden man försöker måla upp.. dagen blir lång motparten går för att ta det försiktigt med börja med många möten i finland innan man går vidare för träffas i sverige medans jag försöker få igenom att jag träffar Theo efter detta möte sedan om några veckor kommer jag över igen och umgås 2 dagar och sedan hämtas han till sverige för en helg som förberedelse för att hämtas till sverige under V.29 - 30 då man har lite ledigt och kan ägna all fokus åt det som behövs för Theos skull, därefter hoppas på att det hela normaliserats och vi kan återgå till att försöka följa det beslut Hovrätten tog i sverige för något år sedan. Men man vill ju inte stressa Theo till något han kanske inte vill så börja med att träffas och se över hur han känner inför mig och så kan man ju lättare gå vidare efter det.
Sedan kommer stor släggan fram... Theo är 20 mil upp i finland mer eller mindre vid polcirkeln.. blir man glad här kanske.. inte direkt.. kan inte tolkas på något annat sätt än någon försöker hindra en träff här.. har ju trots allt annonserat att jag skulle komma tydligt samt min far har försökt ta kontakt för att ordna så man kan ses..
Dagen rullar på och tiden rinner iväg kl 17.00 ungefär när vi sakt det som var viktigt och vi inte längre behöver sitta i rätten utan kan lämna över till våra advokater så tas ett gemensamt beslut om att vi ska få träffa Theo men stora frågan hur ska det lösas då han är ute i ingemansland??
vi kan inte åka med motparten upp dit och om dom skulle hämta honom så.. för lång tid.. vad blir alternativet.. HYRBIL.. fatta kostnaden runt 1600kr blev det för bil och 20 mil upp och 20 mil tillbaka.. när vi står utanför hyrstället så stänger dom 16.30 och klockan är 17.30.. vad gör man....
Matti kommer till räddning trot eller ej motparten kanske inte är så fel trots allt.. dom kör pappa och mig till huvudkontoret där vi kan hyra en bil och sedan påbörjas resan upp.. i vad som kändes som en evighet upp var en väldigt fin resa genom nordliga finland inte för att man frivilligt åker dit men vackert var det så visst kan jag förstå att folk vill bo och njuta av det vackra men jag är inte en av dessa snarare kan man tänkas agera turist till dessa landskaps vackra ställen och njuta lite lagom..
Vi kommer fram och spänningen ligger i luften på vad som kommer att hända.. ingen vet riktigt hur eller vad osm komma skall.. Mattis föräldrar är det som vi kommit till och som då har agerat barnvakt under en väldigt lång och konstig dag..
Theo kommer ut går med Mamma i handen förbi mig in i famnen på sin Farfar.. liten suck gav jag ifrån mig trodde han glömt mig...
konversationen började lite svagt.. tog fram en stor klubba som vi köpte på Arlanda som har sådär 12 små klubbor i sig vilket tycktes gå hem.. sen kom ett paket till fram... "Lego" Hero Faktory gubbe efter plasten slitids av och Theo lyser upp precis vad han tycktes behöva och därifrån slutar Theo inte prata och han tar mig på en resa igenom hur gården ser ut visar både insida och utsida ordentligt.. var han planterat träd, var han hittar snäckskal, var bäcken rinner som han tagit bort en förstoppning på så det kunde fortsätta rinna ner i dalen nedanför.. han är till sig han har saknat mig!!
Han berättar att han vill leka med sina syskon, Julia och gärna sova över för det är roligt hemma hos pappa, han vill gärna åka till busborgen för det kommer han ihåg som en stor aktivitet.. efter han visat mig runt ordentligt så går han med på att ansluta till dom andra som sitter och dricker lite kaffe och äter lite kex eller bulle..
När vi ansluter till dom andra så säger Mamman till Theo att du kan sitta bredvid mig men då säger Theo nej jag vill sitta här(en stol längre bort) men pappa David kan sitta här det är roligt att David är här.. tänker inte så mycket på att han säger mitt namn och inte min beteckning som pappa men han är ett barn som försökt få klarhet i den situvation som varit omkring han och tyvärr har jag inte kunnat varit hans pappa så det har väl fallit bort.. men ej förlorat..
Sen fikar vi lite och bygger ihop den gubbe han fick när vi kom och sitter och myser tillsammans..
Jag vänder mig om lite osäkert till Mamman och frågar om jag kan få visa lite bilder på hans syskon och hemmifrån till Theo vilket går bra och så sa Theos Mamma att hon såg att det gick väldigt bra och försökte snällt säga att det här ska vi nog fixa.. Det i sig för mig var något jag inte hade väntat mig men det plockade verkligen bort många ton sten ifrån min rygg.. lite känsla av genombrott kan det vara det här som man väntat på nu efter en process på snart 4 år.. Tankarna går alla fall till det positiva.. är det äntligen dags att vända blad och gå vidare utan detta ständiga bråk imellan Mamman och jag.. Vad skönt det skulle vara om det nu skulle bli så..
Jag kan lugnt säga att hemresan var väldigt kort somnade lätt till när pappa körde oss tillbaka och han såg tydligt ett leende på mina sovande läppar..
Måste verkligen ge ett stort Tack till min PAPPA.. utan honom vet jag att denna resa inte hade varit vad den blev.. utan att han satt i över 1 timme och lärde känna Theos nya plast pappas föräldrar så hade jag nog inte fått den kontakten med Theo som jag fick.. och Tack theos Mamma som lät mig gå iväg med Theo och möjligheten till att bara vara med honom.. det var hemskt skönt att inte ha en orolig mamma hängandes över axeln.. Men som sakt Pappa tack.. det är inte jätteofta jag ser dig göra stordåd för mig och min familjs framtid men denna dag vad du min SuperPAPPA... många kramar till dig för det du gjorde under resan..
Så framöver nu så ska vi se om man kan gå vidare.. Saknar verkligen min buspojke i Finland.. han var ju självklart tvungen att brottas lite innan vi skulle åka, ber om ursäkt för den lilla speedade pojke jag lämnade efter mig men det var inte min välsignelse han hade dom sista 3-6 gångerna jag kastade runt på honom..
Så det var en helt annan pojke jag vinkade av efter en stor blöt puss och lång skön kram ifrån Theo när vi till slut åkte tillbaka...
Så efter en lång och krånglig resa kan jag bara säga att efter lyckats träffa Theo till slut.. Det var värt varenda krona och hade aldrig förväntat mig att det skulle gå så bra...
ÄLSKAR DIG THEO!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar